Recept Träning Tävlingar

lördag 28 januari 2017

Kuka pettyy eniten? - Vem blir mest besviken?


Olisi kiva saada kirjoittaa että kaikki menee ihanasti ja dieetti on helppoa kuin heinäntekoa. Mutta todellisuus on tällä hetkellä ihan eri. Olen nyt ollut dieetillä x määrä viikkoa (en jaksa nyt laskea) ja tässä ajassa olisin odottanut että paino olisi laskenut ainakin vähän, mutta ei. Paino ei liikahda mihinkään, tai aina välillä se kyllä nousee mutta muuten pysyy samoissa luvuissa koko ajan. Välillä näkee peilistä että joo kyllä siellä jotain tapahtuu vaikka paino ei laske ja sitten välillä ollaan ilmapallona. Vali vali vali! Tiedän! Olen itse valinnut tämän harrastuksen ja kukaan ei ole pakottanut minua dieetille. Ihan oma päätös ja jos ei kiinnosta voi jättää leikki kesken. Mikä on kyllä tässä muutaman kerran käynyt mielessäkin. Tai en jättäisi kokonaan vaan siirtäisin maaliviivaa vähän.

Eli otsikkoon: Kuka pettyy eniten? Ystävät, mies, valmentaja ja minä?

Sanoisin että vastaus on aika selkeä ja se olen minä! Olen mielessä asettanut tavoitteen mihin haluan päästä ja en tule itse olemaan tyytyväinen jos en siihen pääse. En tee tätä koska muut odottavat sitä minulta tai että haluan muille näyttää jotain, vaan teen tätä itseäni takia ja haluan haastaa itseäni. Seuraavan kerran kun lavalle nousen haluan olla tyytyväinen ja tietää että en olisi pystynyt parempaan ja se on paras versio minusta.

Tämän on nyt jonkin aikaa ollut aikamoista kamppailua itseäni kanssa ja mietin miksi teen tämän ja onko se sen arvoista. On, jos pääsen tavoitteeseeni! Haluan nähdä mihin pystyn ja haluan uudestaan kokea sen fiiliksen mikä minulla oli 2015 kun kiipesin lavalta ja sanoin minun valmentajalle ”Olen voittaja!” vaikka en edes päässyt alku karsinnoista jatkoon. Ja pahin vastustaja on tällä hetkellä minä itse ja pahin arvostelija olen minä itse! Mutta haluan näyttää itselleni että, en luovuta niin helpolla!

Yritin hymyillä - Jag försökte le

Det skulle vara roligt att få skriva att allt går bra och dieten är som en dans på rosor. Men verkligheten är helt någonting annat. Jag har nu varit x veckor på diet (jag orkar inte räkna) och under denna tid skulle man ju vänta sig att vikten går ner en del, men icke. Vikten den hålls, eller den stiger ibland men annars hålls på det samma. Ibland ser man ju i spegeln att någonting händer och sen nästa dag är man som en luftballong. Klaga klaga klaga! Ja jag vet! Jag har själv valt denna hobby och ingen har tvingat mig på diet. Helt mitt eget beslut och om det inte intresserar kan jag slänga in handuken. Vilket jag funderat på några gånger här. Eller inte helt sluta men flytta målet lite.

Så till rubriken: Vem blir mest besviken? Vännerna, gubben, coachen eller jag?

Svaret är ganska klar och det är ju jag! Jag har satt ett mål för mig själv och jag kommer inte själv att vara nöjd om jag inte uppnår detta mål. Jag gör inte detta för att andra väntar sig att jag gör detta eller för att jag vill visa någonting åt andra, utan jag gör det för mig själv och jag vill utmana mig själv. Nästa gång jag stiger upp på scenen vill jag vara nöjd och veta att jag inte kunnat göra mera och att det är den bästa versionen av mig.

Det här har nu varit en tid en inre kamp och jag undrar ibland varför jag gör det här och är det värt det. Och det är det, om jag bara uppnår det mål jag satt åt mig själv! Jag vill se vad jag kan klara av och jag vill uppleva den känsla som jag hade 2015 när jag steg av scenen och sa åt coachen ”Jag är en vinnare!” fast jag inte ens slapp vidare från elimineringen. Min värsta motståndare och kritiker för tillfället är jag själv! Men jag vill visa åt mig själv att jag inte ger upp så lätt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar